Alla politiska partier har värderingar som utgör grunden för partiernas existens. Utan dessa principer som härstammar från liberalismen, konservatismen och socialismen skulle en intressant politisk debatt i grunden vara dödsdömd. Dessa ideologiska riktlinjer bör även vara partiernas kompass mot det samhället som partierna strävar efter att förverkliga. “Utopin” som idé har dock inte lyckats överleva klockans tickande, ska vi vara glada över det?
Njää…. utopin som idé har ofta missbrukats och mynnat ut i totalitära stater, förtryck och massaker. Sverige och världen i övrigt ät knappast i behov av politiker som otyglade ämnar bygga en utopi.
Men hur uppenbarar sig ideologiskt motiverade förslag här i Sverige. Motioner och propositioner som läggs fram i riksdagen blir tyvärr ofta smutskastade som just “ideologiska” och av politiska opponenter, och därmed automatiskt utmålade som direkt skadligt för samhället eftersom förslaget då anses vara orealistiskt. Självklart är det viktigt att ta hänsyn till hur verkligheten ligger till. Ekonomiska och sociala beslut kan inte bara tas med flera sekel-gamla, dammiga teorier som ledstjärna. Men någonstans måste politik faktiskt också utgöra en vision om ett bättre samhälle där ideologi spelar roll. En tydlig strävan borde färga politiken.
Nuförtiden verkar politik till mångt och mycket ofta bara handla om pr, “spindoctors” och media. Partiernas retoriska förskjutning mot mitten bidrar i allt detta knappast till en rik idédiskussion. Dessa nya idéer som uppstår när värderingar återigen får spela roll, skulle även tackla nya farligare utvecklingar i samhället. Främlingsfientlighet och mörkröd socialism kan enbart tacklas med nya, starka och dynamiska visioner.
Bloggar: Kent Persson I, II
